Tina.se

Lördag morgon vaknar jag med förvärkar men väldigt oregelbundna, eftermiddagen närmar sig och jag måste nu stanna upp och andas igenom varje värk men dom gör inte jätte ont utan det är mer jobbigt och fortfarande kommer dom väldigt oregelbundet så inget att ringa förlossningen för.

kvällen närmar sig och nu börjar det bli jobbigt, istället för att gå och ha små ont kan jag inte bara få riktiga värkar?
Natten går förvånansvärt ganska smärtfritt och jag vaknar endast några gånger av någon enstaka värk och får därför sova ut ganska bra.

Söndag morgon känner jag direkt när jag vaknar att idag blir det bebis! Värkarna är betydligt starkare och kommer tätare.
Gonzalo börjar jobba 07 men är beredd att åka hem direkt när det är dags och han ringer med kanske max 30min mellanrum för att kolla hur jag mår och hur det går.

Stephanie min ängel hon sätter sig och äter frukost med Alexander och leker med honom medans jag tar mig igenom värkarna som kommer allt tätare. Hon vet att idag kommer lillasyster och är jätte glad.

Slemproppen går vilket den alltid gjort samma dag jag fött innan så 07.45 ringer jag förlossningen för att säga att den gått och att jag har tätare värkar men hon tycker jag låter lugn och att jag kan vänta lite till för enligt henne kan tredje barnet vara lite lurit och det behöver inte alls vara likt dom andra förlossningarna... 

Vi lägger på och jag går med på att vänta...

Gonzalo ringer oftare och vill åka hem men jag övertygar honom att vänta lite till..
Men ganska snart blir värkarna värre och jag försöker andas så gott det går och hela min kropp viker sig och skakar, känner hur jag börjar må illa och ganska snart börjar jag kräkas.

Nu ringer jag hem Gonzalo för kräks gör jag alltid när det är nära, har så ont att jag tänkte hoppa ner en snabbis i badkaret med varmt vatten men värkarna kommer så tätt att badet tar längre tid än jag trodde och när Gonzalo kommer blir han irriterad över att jag ligger i badet då han är nervös att barnet ska komma och vill åka in nu.

Kämpar mig upp ur badkaret och vi ringer förlossningen och säger att vi vill komma in för nu har jag starka värkar och jag har kräks..
Då börjar hon fråga om magsjuka osv.. så då blir vi irriterade för det är min tredje förlossning jag vet att det är dags och bara för jag låter lugn och kan prata så betyder det inte att jag inte ska föda (som dom alltid tror när jag ringer) Gonzalo tar nu telefonen och säger att nu kommer vi in!
Hon svarar att hon ska titta om det finns plats och återkommer med att det finns det så vi är välkomna in.

Gonzalos bror kommer och tar barnen och vi går mot bilen, jag kräks yttligare tre gånger innan vi sätter oss i bilen, när vi satt oss åker vi stressade mot Danderyds förlossning. Bara att åka bil med värkar är nog det värsta som finns, lika hemskt varje gång då det guppar, svänger och gör ont!

Äntligen framme vid förlossningen men precis när vi klivit ur bilen kommer en värk, Gonzalo springer för att lägga i parkeringspengar sen väntar vi ut värken och går snabbt in och ringer på hos förlossningen, en trevlig ung lång tjej kommer och öppnar men det kommer även en annan tjej efter som är kortare och presenterar sig också men då den andra mött oss trodde vi att det var henne vi skulle följa med tills hon korta tjejen säger lite spydigt
- ja det är mig ni ska med men gå med henne om ni vill....
jaja så gick vi efter den korta tjejen istället som visade in oss i rum 4 hon frågar om smärtlindring vilket jag vill ha men dock inte lustgas för d är som att andas luft för mig då jag testade det när jag föde Alexander, jag får yttligare en värk när vi kommit in till rummet och medans jag får den så ber hon Gonzalo fylla i lite papper och till vår förvåning mitt i allt säger hon till Gonzalo
- Ja dig ska jag ha pengar av sen för fikat som ni ska få..
inget man säger precis innan en förlossning utan det kan man vänta med tills efter?

Det brukar gå snabbt försökte jag förklara och jag behöver benskydd då jag spänner mig så mycket men hon verkar inte ta mig på allvar och fortsätter mest att fumla med massa papper och skruvar lite med benskydden, fortsätter sedan med papprena fast hon inte skruvat klart med benskydden, börjar sen försöka sätta dit dom där remmarna på min mage men dom satt inte ordentligt och lossnade..


En kvinna mitt i mot börjar skrika hysteriskt då hon föder och vi blir förfrågade om vi vill byta rum, för mig spelar det inge större roll men Gonzalo tycker det är jobbigt så vi reser oss upp för att byta rum men vid dörren får jag en värk och känner att nu är det nära.
Förklarar att vi måste gå tillbaka, barnet kommer!

Barmorska kommer för att undersöka mig och jag är helt öppen och nu går även vattnet som bara skvätter rakt ut och samtidigt börjar krystvärkarna och får då iallafall lustgasen men jag tar bort den nästan lika snabbt då det som sagt inte hjälper. Benskydden åker åt fanders då den här tjejen inte skruvat dit dom men barnmorskan fixar till det snabbt.

Efter 4min krystande så kom hon vår lilla tjej, blå, slemmig och skriker för full hals men så vacker!

Det gick fort och det tog lite tid att förstå att den vackra lilla tjejen i ens famn är vår och vi är lyckliga föräldrar till, så vacker så perfekt bara total lycka.

Fick krysta ut moderkakan och sen blev jag undersökt och när det var klart fick vi vara ensamma och lovade fika men det dröjde en lång stund med allt och vi var inte uppe på bb förens 3 timmar efter förlossningen.

Personalen bad oss stanna över natten då vi har Alexander som är så liten hemma och det är skönt att få vila upp sig lite så vi lyssnade och stannade över natten och åkte hem efter lunch.


♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

09.55 Inskrivning på förlossningen

10.15 Vattenavgång

10.15 Krystvärkar

10.19 Emelie föddes

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Idag kom BVC på hembesök, lillan fick beröm för hon var så fin och hade ett väldigt fint huvud.
Vi fick lite blanketter med information om barnsäkerhet, spädbarnsdöd, mat när man ammar, depression i samband med förlossning, vaccinationsprogrammet, hur man tröstar ett barn som skriker, alkohol, sen fick vi även D- vitaminer med information..

Hon gick även igenom muntligt om att man inte ska skaka sitt barn och frågade om amning, förlossning osv.. Ja det känndes lite tjatigt eftersom man kan det där utantill men förstår mycket väl att dom går igenom detta med alla föräldrar.

Hon tittade igenom lillan som är en fin och frisk liten tjej och hennes vikt ligger på 3360g så snart är hon uppe i sin födelsevikt som låg på 3390g.




* Vet att flera har önskar förlossningsberättelse och det kommer inom kort♥

Idag blir Emelie en vecka gammal, dagarna bara susar förbi och jag tycker redan tiden går för fort!
Hon har fått ta sitt första bad ikväll vilket inte alls var så populärt hos den lilla damen men när hon fick komma upp i den mysiga handduken och sedan i sin nya fina pyjamas så vart hon snabbt nöjd igen.

Dåligt med uppdatering, jag vet..
Vi lever i ett slags lyckorus just nu (fortfarande) och bara njuter av våran nya familjemedlem hon är helt underbar på alla sätt.

Men vi börjar lite smått få igång vardagen igen, i Tisdags gav jag och gonzalo oss ut med syskonvagnen för första gången och det kändes lite konstigt och ovant att köra en dubbelt så bred vagn och som jag misstänkte vart stressade stockholms bor dubbelt så irriterade på en syskonvagn än en singelvagn men det är inget som vi tänker lägga energi på utan låter dom sura för sig själva.
När vi kom från till mamamia så pratade vi om amningen som alltid är jätte jobbig för mig i början då jag får sår och blöder och dom är sprängfyllda med mjölk så jag fick en amningsnapp och ja den hjälper ganska bra även om det gör ont fortfarande men jag viker mig inte av smärta iallafall.
Vi pratade även om min mage då jag har väldigt ont och kan inte gå några längre sträckor eller bära men jag ska vänta lite till och se om det blir bättre och vara observant på att jag inte har inflamation i livmodern.
Sen avslutade vi med pku testet som inte alls är roligt, dom sticker in en nål i handen och trycker ut blod på ett papper och det gör ont i hjärtat att se sin lilla ha ont.

Idag fredag har vi besökt Gonzalos mormor och visat upp Emelie sen har vi varit på Danderyd och gjort Emelies hörseltest vilket gick bra, dagen avslutade vi i Bagarmossen hos några släktingar till Gonzalo och temat var att klä ut sig till något med Spanien tema så jag,Gonzalo och Alexander hade barca tröjor , Stephanie flamenco klänning med tillbehör och Emelie hade en söt klänning från zara som är spansk affär men som hon dessvärre bajsade ner efter max tio minuter.

Nu måste jag lägga mig och sova som resten av familjen gör, god natt

Andra dagen hemma har passerat och allt känns fortfarande väldigt overkligt samtidigt som det känns som lilla Emelie alltid varit med oss.
Gonzalo har sina 10 dagar att vara hemma samt en veckas semester så det är en otrolig lättnad över att ha honom hemma så får vänja oss tillsammans med allt vad den nya vardagen innebär med två småbarn och ett skolbarn.

Stephanie svävar som på moln och är helt till sig över att hon fått en lillasyster och skulle gärna ta hem varenda kompis om hon fick, Alexander reagerar bättre än vad vi trodde och skrattar och pekar nyfiket på lillasyster men sen hur det blir när Gonzalo går tillbaka till jobbet vet jag inte.

Amningen är jobbig jag har redan sår,blåsor och svullna bröst och det är som att någon sticker en kniv i bröstet varje gång hon suger tag men så har jag haft vid varje amning så jag står ut "knappt" så vet jag att det blir bättre om någon/några veckor *peppar,peppar*.
  Jag har även eftervärkar ännu men dom blir bara värre och värre ju fler barn man fått så ja dom gör ont och jag går på alvedon för att slippa den värsta smärtan men annars mår jag väldigt bra och det känns bara som en befrielse att slippa vara gravid om jag ska vara ärlig.

Imorgon ska vi ut med syskonvagnen för första gången, vi hade tänkt vänta med att gå ut på några dagar men vi har besök hos läkaren för Emelie som vi fick på bb som alla andra också får för att ta prover, väga osv
Måste även komma ihåg att ringa BVC för att boka hembesöket.

Nu måste jag sova så att jag kommer upp imorgon men vill avsluta genom att tacka för alla fina gratulationer ♥

Emelie, 16/1- 2011

3390g och 49cm

10.19 igår kom vår lilla Emelie till världen en perfekt liten tjej och vi har nog inte kunnat smälta allt än då det gick så fort.
Nu är vi hemma igen och Gonzalo är och hämtar Alexander hos sin faster och lite senare kommer Stephanie hem från skolan, har saknat dom!


Nu ska jag mysa lite med lillan så kommer bild lite senare idag på vårat lilla underverk.

Har sovit ganska bra inatt trotts värkar, har klockat sen jag vaknade och dom kommer tätare nu och dom är kraftigare, även slemproppen har gått och för mig innan har det betytt att jag föder samma dag.

Ja jag är ganska säker på att det kommer en bebis idag ♥

Lilla bråkar lite med mig idag, jag kan ju tycka att det ska sätta igång ordentligt men istället har jag gått med värkar enda sen jag vaknade imorse, jag stannar upp och andas igenom dom sen är det över och det kan dröja allt mellan 10min till en time mellan värkarna så det är inget att åka in till förlossningen för ännu...
Jag ska ta en alvedon och försöka lägga mig lite tidigare sen får vi se om jag kan sova något inatt.

Stephanie har varit på strålande humör och är lite pirrig i magen för hon längtar så efter sin lillasyster och frågar hela tiden om värkarna gör ondare och om jag vill ha massage så himla omtänksam är hon, Alexander dock har märkt att mamma har ont och suttit som en magnet på mig hela dagen och kramats och pussats.

kvällen avslutades med saft och popcorn mys i soffan med barnen och sambo och nu ska jag äta något då jag är så hungrig om kvällarna/ nätterna sen ska jag för en gångs skull försöka komma i säng innan 02 allafall då jag somnat vid ca 04 varje natt pga sömnsvårigheter som jag får varje gång vid slutet av graviditeten.

Idag fick jag ett härligt uppvaknande med onda förvärkar ja sådär att jag får andas igenom dom och det har hållt i hela förmiddagen och kommer lite då och då.
Samtidigt känner jag mig inte så förberedd som jag trodde att jag var så barnen har fått lunch och blivit badade och tvättmaskinen går för fullt medans jag nu försöker springa omkring och städa...
Idag är det även den 15:e Januari = bf enligt mensen.


Ja vi får se om det blir någon bebis eller om hon bara bråkar lite med mig så här några dagar innan? Jag kommer hålla er uppdaterade iallafall om det händer något nytt.


Hoppas ni får en underbar lördag.





* För er som är gravida så är det här en bra sida LÄNK

Har nu gått in i vecka 39 (38+0) och den här veckan känner jag en stor skillnad jag har mer ont i kroppen och jag kan knappt gå, skulle behöva kryckor men vad gör det för nytta när jag har en liten kille på snart 16månader här hemma?
Tycker även att min mage sjunkit så kanske har lillan bestämt sig för att för att va ruckbar eller ännu bättre, fixerat sig?

 Jag tar det så lugnt som möjligt och vi håller oss mest hemma och tack och lov så har jag Gonzalo som handlar
mat på väg hem från jobbet så jag slipper ta mig ut med barnvagn och gå i den tunga snön.

Men om vi ska prata om den största skillnaden så är det att lillan sedan några dagar tillbaka är extrem lugn, igår vart jag nästan rädd för lillan har knappt rört sig på en hel dag även om jag buffar till magen lite så får jag inget svar  så jag la mig i ett varmt bad för då brukar hon vakna till men även där fick jag inget svar... men sen på eftermiddagen så började hon röra sig där inne.

Har även läst på lite  då jag inte har något minne från förra graviditeterna om det här och lugnande nog stog det att det är helt normalt att barnet blir betydligt lugnare nu den här tiden då han/hon samlar kraft inför förlossningen.


Förlossningen är jag inte så nervös inför eller det har varit lite bergochdalbana med dom känslorna för några veckor sen var jag jätte nervös för jag kommer ihåg lite väl mycket från sonens förlossning..
Men nu har jag börjat slappna av och har precis samma känsla som innan förlossningen med både dottern och sonen "jag tar det som det kommer"

Jag har haft väldigt "bra" förlossningar, med dottern kom jag in och var mellan 7-8cm öppen och sonen kom jag in och var 9cm öppen och jag hann bara va på förlossningen 2 tim med båda.
Med dottern hade jag ingen smärtlindring alls och med sonen fick jag lustgas som jag ratade ganska snabbt då det var som att andas vanlig luft... men alla kvinnor reagerar olika på den så den kan likaväl fungera jätte bra på någon annan.

det som är jobbigt är att mina förlossningar gått ganska snabbt och då blir smärtan väldigt intensiv på slutet och dom har fått hålla imot båda barnen för det inte ska gå för snabbt att komma ut.

Jag har inte skrivit något förlossningsbrev men det har jag inte gjort innan heller men jag är ganska spontan och tar det som det kommer dock så har jag två "krav" jag vill ha smärtlindring när dom syr efteråt för det fick jag inte med Alexander och det gjorde ont!
Sen ska man kissa om det är 1-2tim efter förlossningen och jag tycker alltid man blir så stressad och jag har svårt att kissa efter då det inte är det första man vill efter en förlossning men ja det har ju sin anledning varför man ska göra det...
Med Stephanie vart jag tappad och det var inge vidare och med Alexander kunde jag kanske efter 2tim kissa själv och jag vill att dom ger mig tid så jag även får göra det själv den här gången också.
Men känner mig ganska lugn iallafall och tar förlossningen som den kommer.



Ja ni 13 dagar är det kvar till bf och kanske kortare om hon väljer att kika ut lite tidigare. Hos Gonzalos familj är det vadslagning med pengar som gäller, haha nädå jag känner mig verkligen inte stressad!! :)

Många längtar med spänning och dagarna är räknade snart är vår älskade lilla tjej här ♥

Vecka 39

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Jag är helt slutkörd och det känns som att jag bara klagar nu när graviditeten närmar sig sitt slut och när jag vaknar om morgonen vill jag bara ta mig igenom dagen för att komma ännu en dag närmare förlossningen... Just nu känns det som att ge mig ordentlig smärta och en förlossning ALLT för att jag ska slippa vara gravid och gå och ha ont och må dåligt varenda dag från morgon till kväll. Jag har tröttnat, min kropp har tröttnat så nu bara ber jag för att lillan ska komma vilken dag som helst även om det idag återstår 17 dagar till bf.

När jag endå klaga om graviditeten så kan jag fortsätta med att jag har nu förvärkar varje kväll och magen blir stenhård och det gör ont har även börjat få kramper när jag går det är som hela ena skinkan låser sig och börjar krampa och jag nästan skriker ut av smärta och kan inte gå ja det är väll typiskt att jag bara dagar innan lillan kommer så får jag yttligare en jobbig graviditets symtom!


Som ni förstår har det inte varit ett allt för aktivt lov som jag kunnat gett Stephanie så idag gick vi en sväng till centrum och handlade lite till lillan och lite lördags gott sedan gick vi till pulkabacken för att sedan avsluta med att göra en play-do lera som vi skapat bakelser och fint av.

Idag Torsdag kliver jag in i vecka 38, ja nu handlar det bara om veckor eller dagar till lillan är här.
Det är jobbigt nu då jag har väldigt jobbigt att gå och ta mig fram för att jag har så pass ont, förvärkarna har blivit värre och jag kan vakna om natten av att jag har ont och som idag har jag haft ett enormt tryck neråt och som knivhugg och känner väl ärligt talat att jag börjar tröttna ganska rejält på att vara gravid.

BB-väskan började vi packa lite smått efter nyår och nu finns lillans kläder på plats samt hälften av mina jag har även bäddat och fixat spjälsängen så det enda som fattas är nu att hon ska komma.

Vecka 38

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
 
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.



Källa: familjeliv.se

Då har jag och Stephanie varit och besökt barnmorskan idag, det gick bra bebisen växer som den ska och min mage blir bara större.
Järnvärdet hade stigit till mer än vad jag hade vid inskrivningen så det var bra speciellt då jag inte tagit tabletterna på ca 2 veckor.

Lillan envisas med att inte fixera sig ja inte ens ruckbar, hon ligger med huvudet ner sen ganska lång tid tillbaka men eftersom hon fortfarande ligger rörligt så kan hon snurra iväg och byta ställning men det hoppas vi att hon inte gör utan att hon ligger kvar som hon gör.

Vi får se om jag hinner dit på ett besök till hos barnmorskan som är den 21 Januari eller om lillan har hunnit komma då, barnmorskan tror jag hinner dit en gång till men vi får se jag tror det är på gränsen.

Vecka 37 (36+6)


Viktökning sedan graviditetens start: + 4kg
Sf-mått: 35
Hb/ glukos (järn): 127
p-glukos: 5.5
Blodtryck: 120/70
Fosterläge: Huvud rörligt
Fosterljud: 127

Stephanie har nu i två kvällar i rad suttit och skrivit två kortare brev/ hälsningar till sin syster i magen och hon har även köpt en liten present som hon ska ge när dom ses för första gången.

Det värmer att se hur mycket hon vill vara delaktig och hur mycket hon ser fram imot att sin syster ska komma, i hennes almanacka räknar hon ner dagarna genom att kryssa för varje dag som passerat och idag såg jag även att hon skrivit dit "lillesyster, BB) på sidan.

Imorgon är det dags för ett besök hos barnmorskan, kanske det sista? Stephanie ska få följa med mig då hon gärna vill det och sen är det även lite egentid för bara oss även om det bara är högst 2tim vi är iväg.
Alexander får stanna hemma med pappa då han börjar jobba sent så då kan dom sova ut.